Rädsla pga relation

Detta ämne innehåller 8 svar, har 1 deltagare, och uppdaterades senast av  M 1 år, 5 månader sedan.

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #2880 Svar

    Pia

    Hej!

    Jag har efter en lång tids tillbakadragande och stegarbete inlett en relation med en person som jag lärt känna under lång tid (vi är vänner sedan länge)
    Jag tog ett väl genomtänkt beslut i samråd med min sponsor och allt var bra mellan oss tills jag förstod att min vän också vill satsa på en framtid ihop som kärlekspartners.

    Just nu är jag så skräckslagen att jag mår fysiskt illa och inte klarar mitt jobb ordentligt.
    Mina närmaste får lida och det är som ett gift som sprids i mig.

    Vi har hamnat i en ond cirkel där jag vill visa min kärlek och tänker på honom hela tiden och känner förälskelse, han backar och bromsar och får panik om jag gråter inför honom.
    Min första reaktion var att lägga skulden på hans starka försvarsmekanismer när det i själva verket är en guldchans för mig att öva mig.
    Träna på att ta det långsamt, ta ett nej ibland, sköta mitt eget. Vara trygg i att han valt mig.

    Men det är svårt, jag ser konkurrenter i alla kvinnor han träffar (särskilt som jag slagits för att vara mig själv med honom och känner att han lätt idealiserar andra) och jag känner mig konstant ratad.

    Från att ha njutit av min egentid har det blivit outhärdligt.
    Just nu känns det som att jag inte klarar ett förhållande alls och samtidigt har förlorat en av mina viktigaste vänner.

    Jag vet inte vad jag vill säga, behövde bara skriva av mig.

    /Pia

    #2884 Svar

    Gunilla

    Hej Pia
    Jag blev tagen av din text, känner att det där skulle jag kunna hamna i, den dagen jag går in i en relation-trots tillfrisknande och arbete i programmet. Jag ville i alla fall skriva, och det jag tänker på är främst två saker.
    Brutal ärlighet
    Rädsloinventering kombinerat med rädslobönen.

    Ang ärlighet så pratar jag om att vara ärlig i hur du känner och varför.
    Det finns också en podd på storiesofrecovery [extern webblänk borttagen av admin] som heter Sober Dating som jag lyssnat på hur många gånger som helst.
    Den är superbra tycker jag.
    lycka till Kram

    • Detta svar redigerades 1 år, 5 månader sedan av  admin. Anledning: Alla externa webblänkar tas bort
    #2893 Svar

    Pia

    Tack för dina ord Gunilla!

    Ska nog ägna imorgon förmiddag till rädsla och i allmänhet ta det väldigt lugnt med relationen (sitta still i båten s a s)

    /Pia

    #2894 Svar

    Gunilla

    Hej igen.
    Jag funderar oxå på om du har en dejtingplan och ett sk. Sex och kärleksideal?
    Du kan mejla om du har fler frågor runt det.
    12steg12@gmail.com

    #2896 Svar

    Pia

    Hej

    Jag har bägge och de har jag använt mig av.
    Det har hjälpt mig massor!

    Känner just nu att det jobbigaste är att jag inte kan vara mig själv med min partner.
    Är väl så rädd helt enkelt, litar inte på att han vill ha mig eller att han attraheras av mig ”egentligen”.
    Tänker konstant på hur jag ser ut, pratar, rör mig och hur jag ska uttrycka mig rätt.
    Blir liksom liten och svag vilket är en märklig känsla när jag annars är rätt kaxig.

    Men det kanske är så för såna som är kärleksmissbrukare, det blir så stort i början att ge sig in i nära relationer utan att spela eller ha massa försvar.
    Brukade innan vara rätt manipulativ och krävande för att kompensera för min känsla av utsatthet.
    Flirtade med andra, ställde till med scener etc.

    Det känns som att andra kan komma åt en mer än innan nu när jag inte håller på så.

    Eller så är det mitt bottenlinjebeteende, att gå in i underläge och vara beroende av den andras uppmärksamhet.
    Vet inte hur en bryter det heller.
    För om jag avslutar denna relation, kan jag inte direkt öva mig i att hantera detta.
    Och jag vill att det fungerar, för det är i andra avseenden och i grunden en bra relation.

    Pia

    #2901 Svar

    Therese

    Hej Pia. Känner så igen mig i din text. Jag har själv brottats mycket med att inte våga vara mig själv inför min partner. Jag har ett förhållande sedan 2 månader tilbaka. Jag har fått lära mig att ta små små steg eftersom jag själv är anorektisk och drar mig undan känslomässigt från min partner. Tänker att det inte är konstigt att vi sex o kärleksberoende kan ha svårt med intimitet eftersom missbruket har använt som flykt. Så har det varit för mig iallafall.

    Att lära sig intimitet är skrämmande och kräver stort mod och ärlighet.

    Jag kämpar fortfarande med att hitta balans i min relation. Det viktigtaste för mig är att vara ärlig inför min partner om mina behov och känslor. Bön är något jag använder mycket för att hantera min relation och givetvis inventering också.

    Om du vill ha kontakt kan du nå mig på Therese.12steps@hotmail.com

    Mvh/Therese

    #2917 Svar

    T

    Vill säga att jag läst den här tr4åden och verkligen kan relatera till så mycket av det som skrivs.

    #2920 Svar

    Pia

    Tänkte uppdatera lite.

    Det går tydligen att överkomma rädslan, åtminstone till största delen.
    Resten går att hantera på olika sätt och det har börjat kännas som att det kommer fungera!
    Sedan är det mycket jobb kvar men just den delen har lugnat sig.

    Delvis för att jag gick utanför mig själv och antog en lyssnande/stödjande position, ungefär som jag skulle gjort på ett SLAAmöte.
    Snart kom förtroendet från hans håll, det går långsamt men för honom (och mig) är det stort.
    Det är ju svårt för de flesta att visa sig ”svag” och uttrycka sitt innersta jag men nu när både jag och min partner kan göra det, är det mycket mer lätt att hantera min känsla av att inte vara s k perfekt.

    Och som ni också har skrivit: ärlighet, mod, bön.
    Jag kände mig så liten till en början men när det första ”ruset” lagt sig kom jag på hur långt jag kommit från min högre makt.
    Nu finns min Gud med igen och allt som behövdes var lite distans.
    En dag för mig själv ibland, olika vänner att hitta på saker med, att skapa något och gå upp i det.

    Tack för att ni finns!

    /Pia

    #2997 Svar

    M

    Hej,
    Jag är i ett förhållande med en som inte missbrukar sex längre. Vår relation inleddes efter att han erkänt för sigsjälv och andra att andra att han har ett beroendebeteende och självskadat sig.
    Han går på möten, mår bra, är nykter, skapar rutiner och sköter allt så vitt jag vet.

    Jag tror på honom, ser det goda i honom. Jag tror på en framtid ihop.
    Han är fantastisk och generös men självkänslan är inte på topp.
    Hur kan jag hjälpa honom?
    Vart kan jag vända mig? Finns det ett forum för kvinnor eller män som jag som träffat en som påbörjar ett nytt liv?

    med vänlig hälsning,

    M

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
Svar till: Rädsla pga relation
Din information:





<a href="" title="" rel="" target=""> <blockquote cite=""> <code> <pre> <em> <strong> <del datetime=""> <ul> <ol start=""> <li> <img src="" border="" alt="" height="" width="">