I mitt älskade helvete

Detta ämne innehåller 2 svar, har 1 deltagare, och uppdaterades senast av  Anonym 3 månader, 3 veckor sedan.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #4633 Svar

    PatetiskFlicka

    Jag vet inte vad jag ska ta mig till eller till vem/vart jag ska vända mig. Jag har aldrig varit på ett SLAA möte. Jag vet inte ens om detta är rätt forum för mig. Jag har aldrig pratat om detta med någon i ens hälften den omfattningen som jag skrivit här nedanför, så ursäkt på förhand om det är stökigt och onödigt invecklat.

    Sedan jag var 12 år gammal har jag, med max 1 månads mellanrum mellan de olika förhållandena, levt i en relation. Killarna har haft många gemensamma drag; missbrukare av knark/alkohol/sex/annat, manipulativa, psykiskt/fysiskt ”hårdhänta” mot mig, otrogna. (Självklart har vissa varit värre än andra & alla har haft sina egna goda och bättre sidor).

    I dessa relationer stannar jag alltid tills botten är nådd & passerad, tills jag gått igenom helvetet och tillbaka fem gånger om. Tills jag föraktar och hatar mannen jag lever med så pass mycket att jag inte kan se åt hans håll – först då finner jag styrka nog att gå. För att hitta en ny. Även fast min plan alltid är att vara ensam, blir jag ”kär” i första mannen som visar något som helst intresse för mig.

    I en relation är jag i underläge. Det är så maktpositionerna ser ut och mina vapen är skuldkänslor & sex. Jag kontrollerar mina män med att trycka på deras samvete de gånger de har slagit mig, varit otrogna osv, vid de tillfällen då jag vill ha deras kärlek, bekräftelse och närhet. Jag kontrollerar dem med sex och ser till att de har och vill ha sex med mig så ofta som bara möjligt. Jag behöver närheten och kärleken, annars fungerar jag inte som människa. Jag MÅSTE känna mig älskad och bekräftad och åtrådd.

    Jag är dock sjukligt lojal och tillmötesgående till mina partners. Oavsett vad denne har gjort kan jag inte vara otrogen, ställa krav eller låta bli att möta min partners krav på mig. Oavsett vad de ber mig om KAN jag inte säga nej, inte när jag vet att de verkligen menar det dem säger, t.ex. gällande vad jag ska ha för kläder, om de vill att jag ska sluta prata med vissa personer eller om vi ska ha sex fastän jag inte vill. Säger jag nej förlorar jag alltid, på ett sätt eller annat.
    Jag skulle alltså inte kunna svika dom och eftersom nästintill alla har varit sjukligt svartsjuka skulle det största sveket för dem varit att jag var otrogen. Detta skulle jag aldrig kunna göra. Dock, hur mycket jag än skäms och har skuldkänslor över det, söker jag bekräftelse från andra. Vem som helst, kvinna som man, som jag märker ser mig som åtråvärd, blir jag helt fixerad vid. Det blir som en förälskelse – jag klär mig för deras skull på morgonen, tittar hela dagen om de är där, om de tittar åt mitt håll, om de pratar med mig, vad de säger, hur de säger det osv. Jag har fått höra av andra att jag i dessa tillfällen blir flirtig. Det kan stämma, även fast jag inte hoppas det. Men detta blir aldrig någonting mer än tvångsmässiga, konstanta och ihärdiga fantasier som håller i allt från 2 veckor-flera månader.

    Det finns det ingenting som jag behöver så mycket här i världen som dessa män. Dessa fantastiska, helvetiska männen som jag älskar och hatar över allting annat. Jag behöver dom för att jag ska kunna bli hel, deras bekräftelse för att känna mig någorlunda fin, deras närhet för att känna mig någorlunda trygg, deras kärleksförklaringar för att nästan tro på att någon älskar mig. Och jag behöver dem för kontinuerligt sex.

    Min partner och jag har gått isär för ca 2 veckor sedan. Jag kan inte ens börja beskriva hur jag mår, för han var den första som jag gick isär med som jag fortfarande älskar och vill vara med. Samtidigt som jag inte KAN ligga/vara med någon annan för lojalitet och skulden skulle svälja mig hel. Men HUR överlever jag detta? Dessa känslor? Denna abstinens efter sex och kärlek? Är jag ens beroende av sex och kärlek, eller överdriver jag? Är jag bara en patetisk jävla flicka som förtjänar allt som kommer i hennes väg?

    #4635 Svar

    Niklas M

    Hej!

    Tack för din delning. Det kanske känns konstigt för dig att höra det, men du är inte ensam om att bete dig så här. Jag har hört många på möten på SLAA dela om samma sak. Mitt eget ”mönster” såg inte ut så här, men allas mönster ser olika ut. I SLAA så är ändå det centrala att vi fastnar i destruktiva mönster som kretsar kring sex, kärlek, bekräftelse, relationer etc. Det låter onekligen som att ditt mönster ”passar in” på SLAA.

    Det finns säkert massa smart forskning som definierar begreppen ”missbruk” och ”beroende”. Men för mig så är det så här:
    Ett missbruk betyder att jag fortsätter göra något trots att det ger mig starka negativa konsekvenser (för mitt känsloliv eller mina omständigheter, mitt liv i helhet). Jag är beroende när jag inte kan sluta, fastän jag någonstans innerst inne vill det. För mig låter det som att båda dessa stämmer på dig?

    Hart du gjort självtestet här på SLAAs hemsida? Det kan hjälpa dig att bedöma din situation ytterliggare.

    Du kan mejla mig på nikilas12steps@hotmail.com (du kan mejla från en anonym email om du vill) så kan jag ge dig telefon-nummer till kvinnor i SLAA som du kan prata med. Då kan du lyssna på hur deras liv har sett ut, och se om SLAA kan vara nåt för diig.

    SLAA är helt frivilligt, man kan börja när man vill, man kan sluta när man vill. Det kostar ingenting, det finns inga krav att va me annat än en önskan att upphöra leva i ett mönster av sex och kärleksberoende.

    Jag har gått i terapi av olika slag, och det hjälpte mig på många sätt, men tyvärr hjälpte det inte på detta problemet. När jag däremot fick hjälp i SLAA och jobbade i de 12 stegen, så vände mitt liv till det bättre. Mitt liv i dag är 100 ggr bättre än det liv jag levde när jag var fast i mitt destruktiva mönster.

    Och för att svar på din fråga: Nej du är inte en patetisk flicka. Det låter som att du är en person som fastnat i destruktiva mönster och inte vet hur du ska ta dig ut ur dem. Precis likadant som alla andra som söker sig till SLAA. Och nej det låter inte som att du överdriver.

    Kolla på listan här på hemsidan över möten att gå på. Eller mejla mig. Eller sök hjälp av nån annan i SLAA om du har nån annan kontakt.

    Lycka till

    #4648 Svar

    Anonym

    Du är inte alls patetisk. Jag tror du har mycket i din ryggsäck från barndomen som gör att du hamnat i detta beteende. Sök hjälp på SLAA och hos en terapeut.
    Kram

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
Svar till: I mitt älskade helvete
Din information:





<a href="" title="" rel="" target=""> <blockquote cite=""> <code> <pre> <em> <strong> <del datetime=""> <ul> <ol start=""> <li> <img src="" border="" alt="" height="" width="">